I helgen for vi runt som skållade råttor både på IKEA, Plantagen och härhemma. Vi behövde förvaring, jag längtade efter blommor och ville binda buketter och så tomater. Vi båda ville så himla mycket och så är det för mig varje dag hela veckan.

”Sov när bebisen sover” kan vara världens mest värdelösa råd – särskilt sedan det säkerligen stämmer hur bra som helst. Problemet är bara att när Astrid sover så behöver jag hinna med annat, vill jag hinna med annat. Äta mat och borsta tänderna är måsten. Men också saker som jag tycker är roliga, som att städa, plantera, blogga, yoga, läsa, sticka och jag vet inte allt. Jag vill liksom hinna med allt det där som jag hann innan jag fick barn, vilket är en ekvation dömd att misslyckas. Till slut blir hela jag så trött. Jag älskar att hänga med Astrid men för att orka vara den bästa föräldern en kan vara behöver en fylla på både kroppen och sinnet med energi. Jag negligerar nog kroppen lite för mycket just nu.

Målet för den kommande veckan är därför att få lite mer balans så att jag har massor av energi att ge till Astrid när hon är vaken, och så att jag inte bara kraschar på kvällen som jag gör nu. Ett av mina delmål den här veckan är att mysa runt i pyjamas en hel dag, att vila minst en gång och bara ta det lugnt i soffan när Astrid sover. Och att äta, så klart. Kanske bara ha ett litet projekt under hela dagen, som att sticka några varv eller läsa ett kapitel. Kanske känns det ändå bättre i längden att skala av. Jag kanske inte måste göra prick allt för att fylla på den inre energin.

Hur har det varit för er som varit föräldralediga? Hur har ni funnit balans mellan vila och sådant som ni vill göra (typ städa eller pyssla) under de tider ert barn sover (eller för all del när partnern är hemma)?