Igår var det torsdag, som är min sämsta dag i veckan (de flesta andra verkar dock tycka att tisdagar är värre?) och regnet smattrade mot sovrumsfönstret när jag vaknade. En sådan dag då en inte vill lämna sängvärmen. Så det gjorde jag knappt på hela morgonen, utan uträttade mina sysslor för morgonen med benen ihoprullad under ett dunigt täcke och ett gäng kuddar uppbunkrade bakom ryggen och med Paris ovanför huvudet.
Jag längtar så ofantligt mycket efter att få jobba heltid som kommunikatör när jag är klar med utbildningen om ett halvår – men fram tills det är dags att kliva upp tidiga vintergryningar fem dagar i veckan är det bästa att ta väl tillvara på att kunna ha sådana här stunder på torsdagsförmiddagar!