För två dagar sedan tog jag det världsberömda, laddade och jubilerande steget in i 30-årsåldern. Hurra för mig och allt det där. Eftersom vi hade en ganska stor fest bara några veckor tidigare blev det ett extremt lågmält firande, men fint ändå: en styck make och en styck dotter väckte mig med skönsång och en frukostbricka med hjärtsmörgåsar, favoritpålägg och en chokladbakelse. Pappa kom på besök och firade mig med en ny cykel, Sebastian köpte citron-och marängpaj (min favorit) till fikat och jag hade min födelsedagsklänning på. Bara lite 30-årsångest, men mest ångest för att det var sista dagen på semestern.

Hurra för mig med en bild från när jag fyllde 26.