Som ni vet så anordnade ju vi en kalkonmiddag förra fredagen, när hans föräldrar och farmor och farfar kom på besök. Vanligtvis är detta en årlig tradition i min släkt, men just i år blev det inte av. Då bestämde jag mig för att ta saken i egna händer (trots att vi numera bara ska laga vegetariskt hemma), för kalkonmiddag är ungefär det bästa jag vet och det händer liksom bara en gång om året.
När det vankas finmiddag är det såklart trevligt att lägga lite extra krut på dukningen. Vi ställde bordet på andra hållet och satte köksstolarna vid ändarna, vilket bara det gav ett väldigt trevligt intryck. Sedan tog jag helt enkelt vad jag hade hemma:
∴ En gammal sjal som är absurt stor fick agera skir bordsduk kvällen till ära.
∴ De yttre kronbladen på mina orange rosor slokade lite. De fick förlängt liv som höstigt inslag i dukningen, samtidigt som mina buketter såg fräschare ut.
∴ Hängande nejlikor klipptes av högt upp i stjälken och sattes i gamla fina ljushållare med vatten.
∴ Silverbesticken har mormor och morfar samlat till mig under många år, och oh vad glad jag är över det! Pricken över i:et, tillsammans med Rörstrands-porslinet.
Så nöjd med så små medel!
Translation
Last week we threw a turkey dinner for my boyfriends parents and grandparents. For the table setting, I re-used a bunch of old stuff instead of buying new things. A large scarf acted as a table cloth, old orange roses was revived and used as fall decoration and my old carnations was cut off and put in two small candle holders.
lovlilett.com 