Vårens bästa utflykt

I går gjorde vi en väldigt speciell utflykt. Sebastian föreslog vid frukosten att vi skulle åka till Sofiero slott och delta vid invigningen av Sofias bro! Jag var inte svårövertalad, så med ett öga i den svajiga väderappen körde vi upp mot min gamla arbetsplats för att njuta av vårens ankomst.

IMG_1818 IMG_1778
Parken var fylld av stjärnögda och tidiga narcisser och vårlökar. Broinvigningen var fin och pampig och mycket folk hade samlats för att premiärgå på hängbron som går över rhododendronravinen. Jag fick inga bra fototillfällen på bron på grund av folksamling och spralliga 2,5-åringar.

IMG_1805 IMG_1798
IMG_1787Väl över på andra sidan hängbron bjöds det på invigningsfika och en alldeles sprudlande utställning i det vackra Orangeriet – Citroner och körsbärsblom, skapad av Karl Fredrik på Eklaholm. Karl Fredrik var på plats och samtalade, berättade och skar upp citrusar till nyfikna smaklökar.

IMG_1793
IMG_1784Förutom citrusfrukter dignade Orangeriet av ranunkler i starka färger. Blev så sugen på att köpa med mig ett ranunkelhav hem, men tyvärr fanns det inga i blomsterhandeln (som för övrigt är smått magisk att botanisera i).

IMG_1816
IMG_1817
Efter att ha samtalat med älskade ex-kollegor och betraktat mitt barn rulla runt i löven på Kungliga fotbollsplanen, så gick jag vidare mot den enkla men sprudlande blomsterutställningen Vår i vas i det gamla Vinhuset. Barnet och maken valde att gå till caféet och beställa fika och sen var det dags för hemfärd. Jag lämnade parken med en själv fylld av färg och trädgårdsinspiration – tänk den som ändå hade en liten täppa!

sommarens bästa utflykt.

Jag vill poängtera redan nu att detta inlägg inte på något sätt är sponsrat eller reklam, jag är bara högst partisk eftersom detta är min arbetsplats – en arbetsplats som dessutom råkar vara otroligt drömmig!

Vårutställning i Orangeriet - "Kvistar och knoppar" 2016
Foto: Annika Christensen för Sofiero slott och slottsträdgård

Somnivillhadet
Bild från Sofiero slott och slottsträdgård

I maj pausar jag min föräldraledighet för att komma tillbaka till jobbet som marknadsassistent på Sofiero slott och slottsträdgård. Det känns superläskigt, eftersom jag kommer få sådan separationsångest av att vara borta så mycket från Astrid, men också helt otroligt kul eftersom jag kommer att få jobba med Sofieros fantastiska 150- årsjubileum!

För er som inte vet så är Sofiero en alldeles sagolik slottspark som huserar såväl utställningar som konserter, och i år även vandringsteater signerad William Shakespeare under sommarkvällarna. Eftersom det är jubileum i år är allting lite extra guldkantat och invigs under nationaldagen av kungen och drottningen. Om det är ett utflyktsmål i Skåne som ni ska skriva in i sommarkalendern, så är det det här. Klicka på någon av länkarna för att kika på programmet på Sofieros hemsida. Jag ser särskilt fram emot utställningarna ”Kungligt konstnärsskap” på slottet och ”Kvistar och knoppar” i Orangeriet.

Hoppas att vi ses i slottsparken!

lucka nummer 5: en bild på dig som någon annan tagit.

Glad fredag allihopa! Idag är det den 5 december i Emily Dahls julkalender.

Lucka nr 5: En bild på dig som någon annan tagit. 

IMG_6564

Som den ständiga fotografen är det sällan en ombeds posera eller fångas på bild. Det bästa exemplet för detta är Parisresan som vi gjorde våren 2013 – det är otydligt om jag faktiskt var med eller inte, eftersom det finns cirka en bild på mig. Men som tur är ställer Sebastian villigt upp som fotograf ibland när jag pausar kameran, eller som den här gången när jag klättrade bland klippor i Kullaberg med nackspärr, och Sebastian erbjöd sig att bära väskan och kameran.

Kullaberg är ett av mina bästa smultronställen och i år hade vi äntligen en bil så att vi enkelt kunde ta oss dit. Vi vaknade denna fredag, Sebastian skulle jobba hemifrån en stund och sedan skulle vi bege oss. Solen gassade på, det var en av de sista fredagarna i juni och jag var rädd att solen skulle gå i moln innan vi hunnit fram. Den svenska sommarens gyckel. Men iväg kom vi, och trots nackspärren var det en förträffligt fin dag. Sebastian hoppade mellan stenarna som en bergsget (enligt egen utsago) och jag kämpade mig stelt fram. När vi kom hem efter ett snabbdopp i Mölle var jag tvungen att lägga mig raklång i sängen resten av eftermiddagen, men det var det värt.